Boende

Att köpa en bostad kan vara den största affären i livet. När man ska anlita hantverkare eller flytta är det viktigt att veta vilka rättigheter och skyldigheter man har.

Behöver du hjälp eller råd i en specifik fråga kontaktar du konsumentvägledaren i din kommun.

Boendeekonomi

Det är billigast att bo i bostadsrätt. Det visar Boverkets rapport ”Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2006″. År 2001 var boendeutgiften i genomsnitt nästan 51 000 kronor i hyresrätt, 48 000 kr i bostadsrätt och nästan 60 000 kronor i egnahem.

Den disponibla hushållsinkomsten var samma år i genomsnitt 185 000 kronor för familjer som bodde i hyresrätt, 225 000 kronor i bostadsrätt och 325 000 kronor i egnahem. Det betyder att år 2001 var bostadsutgiftens andel av hushållets disponibla inkomst i genomsnitt 27 procent för boende i hyresrätt, 21 procent för dem som bodde i bostadsrätt och 18 procent i egnahem. Men skillnaderna i hushållens boendeutgifter är ännu större mellan olika hushållstyper än mellan upplåtelseformerna.

Det är bara de med god ekonomi som kan säga att de struntar i pengar. Hör du till dem som vill ha bättre koll på din ekonomi? Ett relativt enkelt sätt är att göra en budget.

De flesta av oss drömmer, vi vill resa, köpa en bostad eller slippa oroa oss för att pengarna inte ska räcka månaden ut. Med ordning på ekonomin blir det mycket lättare att förverkliga våra drömmar.

Gör en budget

En budget ger överblick över inkomster och utgifter och kan bli ett viktigt hjälpmedel om du vill förändra något i din ekonomi. Jämför dina utgifter med Konsumentverkets beräkningar så får du en uppfattning om du spenderar mycket eller lite pengar på olika saker. Du kanske utan att tänka på det har mycket höga kostnader för något? Med hjälp av budgeten kan du minska onödiga utgifter och satsa på annat du hellre vill ha.

[Läs mer om boendeekonomi och hur du sätter upp din egen budget via denna länk...]

Bostadsbidrag

De besparingar som genomfördes i bostadsbidragssystemet 1997 har medfört att det numera är främst trångbodda familjer som får bostadsbidrag. Andelen trångbodda familjer har ökat genom åren.

Besparingarna i bostadsbidragen har lett till att många familjer – främst makar och samboende med barn – inte längre får bostadsbidrag. Detta gäller både trångbodda familjer och familjer som tidigare kunde bo i en mer rymlig bostad, tack vare bostadsbidragen.

Enligt Boverket innebär besparingen att man kommer allt längre ifrån att uppfylla det av riksdagen fastlagda bostadspolitiska syftet, d.v.s. att varje barn skall kunna ha ett eget rum och att detta även skall gälla nyproducerade bostäder.

Räkna ut ditt preliminära bostadsbidrag via denna länk!

[Läs mer om bostadsbidrag via denna länk...]

Trångboddhet

Sett ur ett längre perspektiv har trångboddheten i Sverige minskat dramatiskt; utrymmesstandarden är nu mycket hög jämfört med de flesta andra länder. Men vad som betraktas som trångbott har förändrats och med dagens mått mätt finns det ändå en hel del trångbodda hushåll, till exempel bland barnfamiljer.

Om det bor mer än en person per rum i en lägenhet, kök och vardagsrum oräknat, betraktas man som trångbodd, enligt det som kallas norm 3. Sambor antas dock klara sig med ett sovrum. En familj med två barn behöver alltså ha en fyra för att inte räknas som trångbodd. Detta gäller både samboende och ensamstående föräldrar. Alla hushåll i enrumslägenheter räknas som trångbodda.

Bristande tillgång till statistik gör att det numera är svårt att följa utvecklingen av trångboddheten men man kan konstatera att det fortfarande finns betydande skillnader i utrymmesstandard – dels mellan hushåll i olika upplåtelseformer, dels mellan olika hushållstyper.

Källa: Boverket & Konsumentverket/KO