Bostadsrätt

Bostadsrätt är en boendeform som innebär rätten att nyttja en bostadslägenhet eller lokal för obegränsad tid. Bostadsrättsinnehavaren äger inte fastigheten utan det gör bostadsrättsföreningen. Den lägenhet man nyttjar kallas i allmänhet också bostadsrätt.

Endast bostadsrättsföreningar har rätt att upplåta bostadsrätt. Efter det att föreningen upplåtit bostadsrätt kan bostadsrättsinnehavaren sälja bostadsrätten.

Bostadsrättsföreningarna och rätten att upplåta bostäder finns reglerad i bostadsrättslagen (SFS 1991:614)

Att köpa en bostadsrätt betyder alltså att man köper rätten att nyttja en bostad och blir medlem i den bostadsrättsförening äger bostaden.

Bostadsrättsförening

En bostadsrättsförening, även förkortat brf, är ett bostadsföreta och kooperativ föreningsform vars syfte är att upplåta lägenheter utan begränsning i tiden och att säkerställa fastighetens framtida underhållsbehov.

Skillnaden mellan bostadsrätt och hyresrätt är:

• Bostadsrätt är ett säkrare boende (det är inte lika lätt att bli uppsagd).
• Nyttjandet av lägenheten är obegränsad i tiden.
• Man har större inflytande över månadsavgiften.
• Däremot kräver bostadsrätt större kapital än hyresrätt vid anskaffningen.

Bostadsrättens Historik

Bostadsrättsföreningar uppkom när bostadsrättslagen stiftades år 1930. Före detta bestod lägenhetsinnehav i boendeföreningsformer (”ägande” av bostadsrätt) huvudsakligen av andelar i bostadsförening eller aktier i bostadsaktiebolag. Nya föreningar med avseende på innehavsägande får bara vara bostadsrättsföreningar samt fr.o.m. 2003 även hyresrättsföreningar.

Bostadsrättens Organisation

En bostadsrättsförenings firma skall alltid utöver namnet på föreningen innehålla ordet ”bostadsrättsförening”. I övrigt behandlar bostadsrättslagen många boendefrågor utöver vad vanlig lagstiftning reglerar. Andra vanliga lagar är:

• brandskyddslagen
• plan- och byggnadslagen eller i formen boverkets byggnadsregler
• jordabalken
• arbetsmiljölagen

Redovisning av räkenskapsåret sker enligt årsredovisningslagen och en bostadsrättsförening är skyldig att upprätta en förvaltningsberättelse varje år. Berättelsen behöver dock inte registreras hos Bolagsverket. I vissa fall krävs även att förvaltningsberättelsen innehåller finansieringsräkning.Föreningens fastighet kan pantsättas liksom varje lägenhet. I det senare fallet handlar det om individuella medlemmar som pantsätter sin lägenhet för att subventionera överlåtelsen e.d. Föreningen kan också gå i borgen för medlemmar med fastigheten som pant.

Fastighetens framtida underhållsbehov säkerställs med hjälp av avsättningar till reparationsfond och detta kapital brukar ofta betraktas som bundet eget kapital. Årliga avsättningsbelopp kan antingen beräknas som en viss procentsats av taxeringsvärdet, t.ex. 1-3 procent beroende på fastighetens ålder, eller genom att upprätta en underhållsplan som periodiserar fastighetens flesta underhålls- och renoveringskostnader.

En bostadsrättsförening måste alltid ha en styrelse samt minst tre medlemmar. Om inte detta är fallet så måste föreningen träda i likvidation. När en bostadsrättsförening upphör och nettotillgångarna skall delas ut, fördelas de proportionellt med andelens storlek, d.v.s. lägenhetens insats / summan av alla insatser.

En lägenhetsinnehavare, ”bostadsrättsägare”, äger inte utan nyttjar lägenheten. Bostadsrättslagen reglerar vad som får förändras, men ofta är det större ombyggnationer och planförrändringar som behöver godkännas av föreningens styrelse. Det som lägenhetsinnehavaren ansvarar för kallas inre (underhåll), allt annat s.k. yttre (underhåll), ansvar medlemmarna gemensamt för. Ansvarsområdet på vissa underhållsobjekt, t.ex. fönster och dörrar, uppdelas så att den delen som bör ha enhetlighet (att inte vara en störande bild) är yttre, medan det övriga ofta är inre.

Styrelsen får inte heller företa större ombyggnationer eller förändringar utan godkännande från föreningsstämma. Lägenhetsinnehavarens inflytande utövas på föreningsstämma och beslut med majoritet bifalles. För vissa frågor krävs kvalificerad majoritet (3/4 eller 2/3). Före ett visst datum efter kalenderårets utgång ska styrelsen se till att ordinarie föreningsstämma äger rum. Om inte så kan en lägenhetsinnehavare begära att länsstyrelsen skall kalla till ordinarie föreningsstämma.

En bostadsrättsförening skall ha en ekonomisk plan som visar ungefärliga boendekostnader för för föreningen och de individuella lägenheterna. Riktlinjer för ekonomisk planen utformas av Boverket.

Nordiska Motsvarigheter Till Bostadsrättsformen

I Norge finns motsvarande ”borettslag” eller ”bostadsaksjeselskap”, i Finland en form av ”asumisoikeus Oy” (bostadsaktiebolag eller bostadsrättsboende) respektive ”asumisoikeusyhdistys” (bostadsrättsförening).

Källa: Wikipedia