Det första föreningen måste göra är att, på en stämma, rösta om bostadsrättsinnehavarna ska få bygga balkong eller inte. För att gå vidare krävs två tredjedels majoritet. Därefter går ärendet vidare till hyresnämnden som ska godkänna det. Om det finns motståndare till balkongbygge får de två parterna (för och emot balkongbygge) mötas hos hyresnämnden för att framföra sina argument för eller emot balkongbygge.

Väntan på att ärendet tas upp i hyresnämnden kan vara mycket lång, ibland 6 månader eller mer. När hyresnämnden meddelat sitt beslut kan det överklagas till hovrätten. Hovrätten brukar nästan uteslutande gå efter hyresnämndens beslut om det inte finns väldigt starka skäl emot ett sådant beslut.

En medlem som anser sig lidit ekonomisk skada av balkongbygge, t.ex. genom att ett mindre ljusinsläpp ger ett minskat marknadsvärde, har möjlighet att driva skadeståndsfrågan vidare i fastighetsdomstolen. Medlemmen måste kunna bevisa den värdeminskningen genom att låta en mäklare bedöma värdeminskningen. Föreningen gör en egen bedömning.

I samband med att stämman tar belut i balkongfrågan måste alla som berörs av balkongbygge tillfrågas och bostadsrättsföreningen måste kunna bevisa att de blivit tillfrågade. Innan föreningen kan starta balkongbygget krävs ett stämmobeslut med två tredjedels majoritet.

Föreningen tar in offerter från byggföretag som gör en besiktning av huset för att få fram tekniska förutsättningar, m.m. samt arkitekter som gör ett ritningsförslag. För att ansöka om bygglov skickas ritningen sedan till kommunens stadsbyggnadskontor och när bygglovet är klart, vilket kan ta några veckor, kan bygget starta.

Balkongbygget kan göras året runt och ingreppet i lägenheterna vid öppning för balkongdörrarna tar inte mer än en dag per lägenhet. Det går att bo kvar i lägenheten under hela byggtiden.